Tankar
Folk har nog alltid tyckt att jag är en rakt på sak människa,att jag stod för vad jag tyckte och tänkte. På högstadiet hade jag åsikter,om allt,på riktigt. Det kvittade vad det handlade om men jag älskade och älskar fortfarande att diskutera. Tur att jag har kompisar typ Olof som nästan är värre än mig så jag inte tjatar ut alla ;). Och folk har nog alltid tyckt att jag är väldigt social,framåt och orädd. Detta stämmer nog delvis men inte helt. Jag är väldigt framåt och social men inte på långa vägar orädd och jag bryr mig sjukt mycket om vad folk tycker och tänker om mig. Jag har i alla år dragit på mig en mask av att vara som en stridmaskin som verkligen inte bryr mig. Men det har jag gjort,sjukt mycket. Ibland när jag berättar om mitt självförtroende har varit och periodvis fortfarande är så tror folk mig inte. Dom tror att jag är den som står för alla mina åsikter och tankar. Men långt ifrån! Jag älskade Björn rosenström som 14 åring men det visste ingen,jag hatade Håkan Hellström för det skulle man göra. Jag har haft svårt att stå för min tro. Men idag vet alla att jag är KRISTEN! Jag ville inte berätta det för att folk då vill att man ska vara perfekt,något varken jag,du som läser eller någon annan människa är. Jag tog av mig mitt kors jag hade runt halsen på högstadiet för att en lärare vräkte ur sig en dum kommentar. Nej nu börjar detta allt för mycket likna en privat dagbok. Och jag vet att det finns folk som kommer läsa detta och skratta men tänk en gång till.