Klagomål
Om du inte orkar läsa ett deppinlägg så scrolla ner eller läs en annan blogg.
För en tid sen sa en vän att hon har livsvärk och det känner jag att jag har nu. Känner mig allmänt trött.
Trött på att ständigt göra massa saker,trött på att vara trött. I fredags hade jag verkligen ingen lust att åka iväg,eller egentligen ingen ork. Jag vet inte varför men jag känner mig bara trött och osocial. Jag vaknar på morgonen och vill bara ligga kvar och sova tills jag vaknar av mig själv. Jag saknar massor av människor,mamma och pappa,Emelie och Calle och så vidare. Jag vill hälsa på Jonna i Göteborg och bara hänga eller sitta i soffan hos mamma och pappa och titta på värdelösa program på tv och bara känna mig älskad.
Jag vill ha myskläder på mig och bara äckla omkring hemma tills jag känner mig pigg igen. Men idag har varit en bra dag på jobbet,har skrattat hela dagen. Äkta,befriande skratt,det var skönt. Jag har världens softaste jobb,som en snubbe sa idag att mitt jobb är att bara gå runt och göra folk glada hela dagarna. Men nu är jag trött igen. Så så fort jag skrivit färdigt det här så ska jag dra på mig myskläder och mysa runt tills 7 ikväll då jag ska träna och svettas som en gris. Träna är så najs och nästan lika befriande som att skratta.
Nej,of till myskläderna.